Största Utmaningen
För någon vecka sen så åkte jag upp till stockholm för att kunna gå på en GRIT utbildning i LesMills. Jag bodde under de två dagarna hos mormor och morfar. Utbildningen skulle va på hela fredagen och lördagen så åkte upp till stockholm torsdag efter skolan. Hade det riktigt mysigt där!! Men tänkte skriva lite hur mina dagar såg ut, haha.
Dag 1. Jag vaknar runt 5 på morgonen och är svintrött men riktigt taggad + JÄVLA NERVÖS. Men tog bussen och tåget in till stan och fick nästan 2 timmar i resväg. Men jag kom fram och var riktigt nervös, kände ingen och visste inte heller vart vi skulle va inne på nordic gymmet. Men hittade tillslut rätt och alla var så jävla underbara. Vilken energi och teamkänsla alla hade. Lärde känna alla riktigt fort och körde redan första passet en halvtimme efter vi börjat. Jag hade vart sjuk så var inte riktigt i form och var helt slut efter passet, fast det var ju de flesta då dessa passen är OTROLIGT jobbiga. Möter sedan mormor vid 5 då jag slutade, var helt slut efter en dag med mycket teori, träning och teknikpass. Man var tvungen att lyssna till 100% helatiden och hade även min första låt som jag framförde, var asnervöst då jag aldrig tränat framför en grupp, men det gick bra! Fick bra och dålig kritik vilket jag lärde mig efter sen. Men iallafall, tog tåg och buss hem och morfar hämtade oss vid tåget. När jag kom hem till dom så var jag så jävla hungrig, åt säkert för 3 pers, men det behövdes haha. Jag duschade och la mig sedan....
Dag 2. Jag vaknar sedan vid femtiden igen, träningsvärken SKRIKER. Seriöst var rädd att jag inte ens skulle orka träna eller röra mig. Gick som vet inte vad och jag var bara allmänt trött. Ville helst inte en dag till att träna och orka lyssna, men eftersom det fortfarande var något jag ville till 100% var det bara att gå upp och göra mitt bästa. Kom dit och körde flera pass, övade fler tekniker och lyssnade på mer teori & kritik. Gjorde en 2 till presentationer och den sista avgjorde om jag blev godkänd på grundutbildningen eller inte, hade ingen aning att man kunde få IG på detta så när jag fick reda på det så blev jag sjukt nervös igen och ville bara åka hem igen för jag trodde fan inte att jag skulle klara det. Men jag intalade mig själv och hade värsta pepptalket med hela teamet och allas presentationer var sjukt bra. Jag lärde verkligen känna dessa människor på 2 dagar och visste redan dera bakgrund och historia. Sjukt gripande allting och alla bara connecta haha!
Men även varje pass man går på , det är verkligen lagkänsla och alla är där och avslutar det som ett team, det är därför jag vill bli intstruktör för GRIT. Det är en sån rolig grej, och man coacher verkligen ''kunderna'' (som dom sa på utb) och ''lär känna'' kunderna riktigt fort.
Tog sedan tåget hem till nyköping igen, var så trött i hela kroppen och psykiskt. Jag hade ingen energi, blev sängen direkt när jag kom hem. Dagen efter så vaknade jag med träningsvärk som inte kände som träningsvärk, kändes som någon hade brutit av alla mina ben i hela min kropp. Det var så obehagligt att jag inte rörde mig på hela dagen, skrek till så fort jag rörde mig. USCH! Ingen rolig träningsvärk, men nu är den över, fast har lite kvar fortfarande (SJUKT)m en inte mycket.
Men kände detta skulle jag aldrig gjort för 1-2 år sen. Har alltid vart blyg och inte ens pratat inför klassen, eller räckt upp handen för jag vet svaret, men nej. Det undvek jag, bara för att jag inte vågade prata eller göra fel. Så patetiskt egentligen, men så var det. & jag led verkligen av det, tyckte det var otroligt jobbigt när jag egentligen ville va med och göra saker.... men det bara sa emot. Nog om det, denna helg var verkligen utanför min comfort zone, jag var ute på hal is. Jag kom dit med en positiv inställning, snackade med alla och tog kontakt, jag kunde börja prata och starta en konversation, det är fan stort för mig. Jag är så stolt inte just över att jag klarade grund utbildningen (JUST DET JAG BLEV GODKÄND, KÄNN PÅ DEN!!!!) utan att jag kom dit och inte kände mig ''otrygg'' och rädd. ÅÅÅåååh asså ni som vart blyga någongång i tiden förstår mig nog, det är sådan känsla att ha kommit över nästan all min blyghet!!
Så den största utmaningen var både att kunna bli godkänd men även att bara åka dit och känna mig säker!
du äger man1, bäst e du